Make Yoga Great Again

 Du undrar säkert vad jag menar med det?

För du som läser detta vet ju redan att Yoga är den bästa träningsformen. Inte bara för att det är vetenskapligt bevisat utan för att du har upplevt den där känslan av ett djupare välmående varje gång du varit på mattan. En känsla som sitter i länge.

Men det handlar inte bara om att du känner dig starkare, vigare och att du kan knyta skorna utan att behöva en paus efteråt, vända dig om och nå ditt bilbälte mycket lättare, slå den där svingen på golfen lite längre och rakare, leka med barnbarnen nere på golvet lite lättare, sova gott om nätterna och ta motgångar med en liten lugnare fattning.

Det handlar om en mer djupgående effekt än så.

Men någonstans på vägen har yoga förlorat något av sin kraft. Det är en uppmaning att stå emot en trend där dagens generation yogalärare ofta saknar förmågan att på ett äkta sätt förmedla och guida yogan, vilket gör att vi riskerar att förlora de verkliga, helande effekterna som att hitta balans, återhämtning och inre styrka.

Make Yoga great again - genom att förstå effekten av yoga!

Vi lever i en tid där yogan nog aldrig varit så accepterad som en nervsystems reglerande träning, som den är just nu. Och anledningen är ett superspännande fält där psykologi, kropp och nervsystem har börjat mötas.

Det var först under 1990-talet som begreppet hjärnplasticitet – insikten att hjärnan är föränderlig livet ut – fick bred acceptans inom västerländsk vetenskap. Den gamla föreställningen om att hjärnan "stelnar" i vuxen ålder fick ge vika för nya rön: vi kan faktiskt lära oss nya saker, anpassa oss och förändras – hela livet.

Denna insikt har i hög grad formats och fördjupats av banbrytande psykologer och forskare som Bessel van der Kolk, Richard Schwartz, Gabor Maté, Peter Levine och Stephen Porges, bland många andra. Genom sitt arbete med bland annat krigsveteraner började de integrera kroppsinriktade metoder som yoga i terapin – inte som ett komplement, utan som en central del av läkningen. Flera kliniska studier visade att denna kombination av psykologi och kroppsmedvetenhet hade mätbara effekter på hjärnans struktur och funktion. Bland annat kunde man se positiva förändringar i både hippocampus (minne och orientering), amygdala (känsloreglering och rädsla) och vagusnerven (det parasympatiska nervsystemets nyckel till trygghet och lugn).

Genom årtionden av klinisk observation, hjärnavbildning och terapiarbete – särskilt med personer som upplevt djup trauma – kunde forskare och terapeuter börja se ett tydligt mönster: när kroppen engageras på ett varsamt och medvetet sätt, börjar också nervsystemet återhämta sig.

Men tyvärr är det inte alltid så yoga utövas idag. Eftersom jag är noga med att göra min egen yogapraktik och gärna går på andra klasser så upplever jag alldeles för många klasser som saknar ramverket för att uppnå en nervsystems reglerande träning. Klasserna saknar rätt struktur, de saknar verktygen att guida på ett korrekt sätt, de använder ohjälpsamma ordval och saknar kunskap i både asanas och andningsövningar. I stället för att skapa lugn riskerar detta att stressa nervsystemet och bryta kroppens naturliga energiflöde. Vilket kan leda till förödande konsekvenser.

Fascia, andning och trauma (stress/depression) – en viktig koppling

Många talar idag om vikten av fascian och breathwork (andningsövningar/pranayama), men få förstår den viktiga kopplingen mellan de två.

För att fascian ska bli mjuk, flexibel och levande igen, behöver vi mer än bara rörelse – vi behöver också en korrekt och medveten andning. Det handlar inte om ytlig eller snabb andning, utan om en djup, lugn och närvarande andning som sträcker sig ner i hela kroppen. När vi andas på detta sätt, kan vi ge fascian utrymme att slappna av och återfå sin naturliga elasticitet.

Om man inte är försiktig och inte förstår sambandet mellan fascian, andning och trauma (stress/depression), finns det en risk att man skapar mer spänning i stället för att lindra den. Om man pressar sig för hårt i andningsövningar eller rörelse utan att vara medveten om sitt nervsystem, kan det faktiskt trigga gamla trauman, stress och depression eller stressa kroppen ytterligare. Därför är det viktigt att när vi arbetar med breathwork (andningsövningar/pranayama) och fascia, gör det med medvetenhet och försiktighet.

Oavsett om det handlar om asana (yogapositioner), andningsövningar (breathwork/pranayama) eller meditativ närvaro, så är nyckeln hur vi gör det. Rörelsen, stillheten eller andetaget måste ske på ett sätt som stödjer kroppens naturliga energiflöde – inte bryter det. Det ska lugna nervsystemet, snarare än pressa kroppen till prestation. När nervsystemet får landa i ett tillstånd av trygghet och reglering, kan det i sin tur balansera upp alla andra system i kroppen – hormonellt, immunologiskt, känslomässigt och mentalt. Det är då som verklig läkning kan ske – inte genom ansträngning, utan genom närvaro och lyssnande inåt. Med den insikten så skulle man egentligen kunna säga att dessa banbrytande psykologer Made Yoga even greater again!

Är detta något som du själv ska hålla koll på. Nej, det är det verkligen inte.

Det är jag som yogalärare som guidar dig genom min djupa kunskap och erfarenhet till en trygg plats – där du inte bara lär dig att knyta skorna utan att behöva vila, utan också praktiserar på att lugna ditt nervsystem, läka från trauma, stress och depression, och känna dig trygg både på och utanför mattan.

Förutom min långa erfarenhet inom ämnet har jag utbildat mig inom MediYoga, Traumaanpassad Yoga och genomgått en avancerad Alignment Yogalärareutbildning där jag för över 15 år sedan fick verktygen för just detta, men det var mina två år på Pranayama-utbildningen i Indien som gav mig de allra bästa verktygen för att förstå och arbeta med kroppens energiflöde.

Och det är med den kunskapen, passionen och mottot att göra yogan bättre och ännu mer användbar som jag sätter igång en ny lärarutbildning hösten 2025. För Yoga är viktigare än någonsin och världen behöver många fler genuina och kompetenta yogalärare. Är du en av dem?